Det är Socialstyrelsen som står bakom donationsveckan. Enligt myndigheten väntar i dagsläget fler svenskar än någonsin tidigare på ett nytt organ. Förra året fick Socialstyrelsen in drygt 12 000 anmälningar under veckan, att jämföra med mellan 400–1 000 en vanlig vecka.

Vi har en av de högsta viljorna i världen. Ungefär 80–85 procent säger att de är positiva till organdonation. Men vi lyckas ändå inte identifiera donatorer, säger Peter Carstedt.

Inte aktuella

I början av sommaren kom Socialstyrelsens årliga rapport över organ- och vävnadsdonatorer i Sverige. Där framgick att antalet avlidna som donerade organ sjönk något under 2018, från 188 under 2017 till 182. Totalt avled 92 000 personer i Sverige under 2018, men alla är av olika anledningar inte aktuella för donation.

Det är det som är frågan. Hur många kan bli möjliga? Det är där vi har ett problem i Sverige, det är väldigt, väldigt få som kan bli möjliga donatorer jämfört med andra länder. Man måste avlida på ett väldigt speciellt sätt, säger Peter Carstedt.

Anhöriga fattar beslut

Enligt Socialstyrelsen skulle sannolikt fler donationer bli av om den avlidna gjort sin inställning känd i stället för att beslutet lämnas till närstående.

Knappt hälften av de som bedömdes som medicinskt lämpliga donatorer 2018 hade på förhand sagt ja eller nej till donation, vilket gjorde att anhöriga fick fatta beslutet. I 25 procent av dessa fall, motsvarande 39 personer, sade de anhöriga nej.

Tufft på sjukhusen

Enligt Socialstyrelsens rapport har även förutsättningarna för donationsansvariga läkare och sjuksköterskor försämrats den senaste tiden. Inte ens hälften av intensivvårdsenheterna i landet har en donationsansvarig läkare och donationsansvarig sjuksköterska med tydlig beskrivning av uppdraget och även tid avsatt för det.

Totalt transplanterades 785 organ under 2018. Av dessa kom 640 från avlidna donatorer och 145 från levande donatorer.